Betty Pettersson

Betty Pettersson (1838–1885)

Några av de gotländska föregångskvinnorna hade fäder med mycket inflytelserika kontakter som kämpade för sina döttrars rätt till utbildningar och yrken. Men i Betty Petterssons familj, där fadern var sadelmakare, var det förmodligen i första hand modern som uppmuntrade och stöttade henne. Hon hade en modern syn på uppfostran, en inställning som hon inspirerats till på Vanås gods i Skåne, där hennes far varit inspektör hos familjen Wachtmeister.

Betty föddes 1838 i Visby och beskrivs som en oblyg flicka, intelligent och livlig och med rapp tunga. Föräldrarna insåg tidigt att hon hade gott läshuvud. De satte Betty i privatskola och hon fick bland annat ta lektioner i engelska. Efter avslutad skola sökte hon utbildning på fastlandet och blev lärarinna. Hon verkade som guvernant hos olika adliga familjer i miljöer med god tillgång till böcker.

Betty hade en dröm – att få ta studenten! Men de statliga läroverken var stängda för flickor och skulle så förbli fram till 1927. Åren 1865-66 motionerade företrädare för bondeståndet om kvinnors rätt att avlägga studentexamen. Först 1870 biföll Kungl. Maj:t motionen. Året därpå avlade den 33-åriga Betty studentexamen som privatist vid Nya Elementarskolan i Stockholm. Hon blev Sveriges första kvinnliga student.

Betty hade redan innan studentexamen sökt dispens för att få avlägga filosofie kandidatexamen och hänvisade i sin ansökan till att kvinnor sedan 1870 hade möjlighet att studera medicin. Dispensen beviljades, inte minst eftersom det inte fanns någon bestämmelse som uttryckligen förbjöd kvinnor att studera vid universitet, men det sågs som en oskriven regel att inte släppa in kvinnor.

Redan året därpå, 1872, hade hon skrivit in sig i Gotlands nation i Uppsala. 1873 öppnades universiteten i Lund och Uppsala för kvinnor, med undantag för den teologiska fakulteten, och de var fortsatt utestängda från att avlägga högre juridisk examen. En kvinnlig domare eller hovrättsråd var en helt omöjlig tanke.

Universiteten öppnades visserligen för kvinnor, men tillströmningen var liten i början – statliga tjänster var förbehållna män – "svenske män". Först 1923 ändrades formuleringen till "svenske medborgare". 1872 fick Betty Pettersson dispens att avlägga en filosofie kandidat-examen vid Humanistiska fakulteten, men med förbehållet "att kvinnan icke kunde medgivas någon vidsträcktare rätt till anställning i allmän tjänst, än som redan är och framledes kan vara henne tillerkänd".

Betty sågs inte med blida ögon av de övriga i Gotlands nation –25 unga gotländska män, som ritade nidbilder och skrev nidvisor om henne. Men Betty vägrade att ge upp och i januari 1875 tog hon sin filosofie kandidatexamen med nio olika ämnen i och med språkforskning som huvudämne. Hon var den första kvinna i Sverige som avlade en akademisk examen.

Två år senare, 1877, sprängde hon ytterligare en barriär genom att som första kvinna anställas, visserligen som extralärare, vid Ladugårdslandets läroverk (senare Östra real). Betty blev en uppskattad pedagog och hade inga problem att upprätthålla respekten i en pojkklass. Dessutom såg hon till att ge svaga elever extraundervisning. Men lärarkollegorna accepterade henne inte och hon kände sig inte välkommen. Betty insjuknade i lungtuberkulos och avled 1885 vid 46 års ålder.