Unikt Gotlandicabibliotek doneras till Landsarkivet

Gotlands Gille i Stockholm har beslutat att donera hela sitt Gotlandicabibliotek till Landsarkivet i Visby. Det handlar om över 1100 titlar, varav en hel del är riktiga rariteter.

Den 17 februari genomförde Gotlands Gille i Stockholm sitt 153:e årsmöte högst upp i Wennergrenskrapan. Ledamöterna kunde njuta av utsikten över Bellevueparken och Stockholms norra och nordöstra delar samtidigt som ordförande Mats Ekeroth hälsade de femtiotvå deltagarna välkomna. 


Ordförande Mats Ekeroth överlämnar förtjänsttecken till avgående vice ordförande och nyutnämnde hedersledamoten Erik Classon

Årsmötet genomfördes sedvanligt snabbt och effektivt av ordföranden som dessutom blev omvald för ytterligare ett år. Vice ordförande Erik Classon som innehaft posten sedan 2005 och som därutöver suttit i styrelsen sammanlagt arton år hade undanbett sig omval på grund av en stundande flytt till Gotland. Ersättare blev Stig Skallak och som ny suppleant valdes Fredrik Pallin. Övriga omvaldes. Erik Classon avtackades med gåvor och uppskattande applåd från ledamöterna och utsågs dessutom till hedersledamot. Erik Classon samt hedersledamöterna Gustaf Hellsing och Magnus Sjöberg tilldelades därefter Gillets förtjänsttecken.

Gillets bibliotek
En fråga på dagordningen stod i bjärt kontrast mot de övriga rutinmässiga ärendena, nämligen frågan om vad som skulle hända med Gillets bibliotek. Gillet har under de 153 åren mottagit donationer, främst från ledamöterna, i form av böcker. Med tiden har detta bibliotek vuxit till drygt tjugo hyllmeter Gotlandica, innehållande över 1100 titlar. Merparten av samlingen härrör från 1700-talet till 1970-tal. Böckerna har till dags dato förvarats i Vitterhetsakademins bibliotek men platsbrist har tvingat fram en annan lösning.

Efter en kort diskussion enades årsmötet om att stödja styrelsens förslag med viss modifikation. Förslaget innebär att biblioteket deponeras/doneras till Landsarkivet i Visby till glädje för Gotlandsforskare men också för en intresserad allmänhet. Tanken är att biblioteket skall överlämnas under högtidliga former.

Gotlandica-profilen Calle Brobäck har gjort en djupdykning i biblioteket och funnit rariteter som utan vidare kan utgöra underlag för intressanta föredrag! Ett exempel är Algot Sandbergs "Familjen på Barshaga", ett av åtta kända exemplar av 1:a utgåvan av den skandalomsusade "dokumentär-romanen" om familjestrider i Burgsvik från sent 1800-tal.

Lumppapper från Lummelunda
Omedelbart efter årsmötet föreläste Visbysonen, idag utvecklingsdirektör i Haninge kommun, Martin Ragnar, om papperstillverkningen på Lummelunds bruk. Det är andra gången på kort tid som Martin Ragnar, som också är ledamot i Gillet, underhöll oss med sina breda och djupa kunskaper. Ett synnerligen intressant och fängslande föredrag som inte här skall refereras, men tillåt mig att i korthet nämna något om det som berättades.
 
Lumppapperstillverkningen pågick mellan 1803 och 1881. Dessförinnan hade järnframställning, med malm som skeppades från Utö (!), bedrivits från 1652 till 1712, då bristen på träkol avslutade denna epok. Bristen på träkol skall läsas brist på skog efter en veritabel rovdrift under denna tid. Beträffande produkterna finns det enligt  Martin Ragnar tyvärr inte så mycket bevarat sedan den tiden.


Föredragshållaren Martin Ragnar

När det gäller papperstillverkningen utgjordes råvarorna av lump, d.v.s. utslitna kläder och andra tyger som samlades in i Visby. Papperstillverkningen pågick med varierad framgång fram till 1834 då pappersmästare Johan Petter Pettersson tog över. Med en handfull anställda och med fokus på finpapper når man en produktionstopp år 1847 då 800 ris (400.000 ark) framställs för ett värde av 2870 riksdaler banco. 1881 läggs emellertid tillverkningen ned då bristen på vatten och vattenkraft stoppar året runt-drift. Dessutom börjar lump vid den tiden bli en bristvara.

Gillet i framtiden
Vid den välsmakande trerätters middagen efteråt, talade ordföranden Mats Ekeroth något om framtiden för Gotlands Gille i Stockholm. Han redovisade sina tankar om hur Gillet skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen att bidra med idéer så att Gotland klarar av att nå målen i "Vision 2025". Bland annat nämnde han "företagarklimatet" i kommunen som lämnar mycket i övrigt att önska. Här, och i andra avseenden, menade Mats, att Gillets ledamöter äger stor kompetens som på något sätt borde tas till vara.

Avslutningsvis skall också nämnas att det, på sedvanligt trevligt sätt, sjöngs gotländska snapsvisor och att förre ceremonimästaren, Anders "Kullen" Havdelin, utbringade en skål för Gotland. Efter skålen blev det så tyst och stämningsfullt att det nästan hade varit på plats att sjunga "Sång till Gotland", måste jag erkänna. Då nämnda sång emellertid lämpar sig föga för allsång är jag dock tacksam att så inte blev fallet. Dock skall förre ceremonimästaren hedras för den utbringade skålen. Avslutningsvis skall, nuvarande ceremonimästaren Jan Ulinder, honoreras för ett mycket välarrangerat årsmöte.

Stig Skallak
Vice ordförande, Gotland Gille i Stockholm