Med barnen på Medeltidsveckan

Jakob och Sara har inte varit på Medeltidsveckan tidigare, men har ett hyfsat hum om vad det handlar om. De vet att det var en tid för länge sedan, och har fått höra att de kommer att se människor i annorlunda medeltida kläder, att man sköt pilbåge och slogs med svärd och att det lär finnas goda saker att äta på marknaden.

Vi börjar med att testa det sistnämnda. Så fort vi kommer innanför porten till Gotlandsänget hittar vi en försäljare av kanderade äpplen.

– Den är hård som en sten fast jättegod, var omdömet från Sara. Jakob höll med, men båda tyckte nog att det var lite väl hårt att tugga på. När det mesta av sockret på ytan var uppätet fick farmor tugga i sig resten.

Mätt i magen nu kan man kanske tro? Nej, det var en sak till vi hade bestämt att smaka innan vi gick över till andra aktiviteter. Överallt på marknaden doftar det ljuvligt av brända mandlar, men här har vi en liten varning att utfärda. De kan vara väldigt varma! Vårt inköp av mandlar slutade i tårar efter att Sara stuckit ner handen i påsen och bränt sig på fingrarna. Men när tårarna väl torkat och mandlarna svalnat fick godiset högsta betyg, och vi hade säkert kunnat klämma en påse till.

Men nu fick det vara nog med ätandet på en stund. Vi knallade vidare och hittade en tysk säckpipespelande man som föll båda barnen i smaken, och han fick några silverdaler i sin låda som tack för föreställningen.

Vid Hatttorget pågick en barnteaterföreställning, och vid Laikgard´n var det dags för sagostund.

– Kom fram så ska jag berätta en ryslig historia om barn och drakar, lockade en man, men barnen i vårt sällskap nappade inte på inbjudan. Kanske var benen fulla av för mycket spring efter den föregående sockerchocken för att ägna sig åt saga och teater just då.

Vi gick istället vidare till platsen där barn för en guldpeng får testa att skjuta några pilar med pilbåge. Både Jakob och Sara ville försöka, och med lite stöd lyckades de få in fina träffar båda två.

– Det var kul! Jag siktade bättre än Jakob, var Saras kommentar. Jakob tyckte också att det var ganska roligt, men väldigt svårt och ganska tungt att spänna bågen.

Slutligen följde vi med strömmen av människor upp till Nordergravar för att titta på Wisbytorneringen, där medeltidsföreningen Styringheim bjöd in kämpar att slåss till fots till damernas ära. Vi tyckte alla att kampen var skoj att titta på en stund, och kämparna gjorde en strong insats i den stekande solen.

Det finns förstås oändligt mycket mer än så här att göra med barnen under Medeltidsveckan. Vi hade till exempel siktet inställt på ett besök på Kapitelhusgården, men det här var vad orken räckte till i dag, och vi kände oss alla ganska nöjda. Man ska ju ha något kvar till i morgon också. Men vad var då roligast?
– Brända mandlarna, tyckte i alla fall Jakob, och att skjuta pilbåge.