Exploateringen av Furilden får kraftig kritik

I tisdags kväll vann AB Fabriken Furilden andra pris i Högskolan på Gotlands idétävling om upplevelseturism på Gotland. Totalt vann idén om eremitstugor på Furilden 70.000 kr. För prispengarna stod bland andra Gotlands kommun.

Nu överklagas AB Fabriken Furildens expansionsplaner av ägaren av fastigheten Rute Furilden 1:8. Överklagan gäller byggnadsnämndens beslut att lämna bygglov för AB Fabriken Furilden att uppföra tre bostadshus (Satelliten, Magasinet, Ateljén).


NEDAN FöLJER ETT SAMMANDRAG AV ÖVERKLAGAN

I överklagan pekas på att beslutet är felaktigt beroende på att:

1. Själva bygglovsärendet är formellt felaktigt, både till innehåll och genomförande. Bland annat innehåller bygglovsansökan inte de fullständiga uppgifter som krävs för att en korrekt bedömning av ärendet skall kunna göras. Bygglovsansökan avser uppförande av tre stycken bostadshus 135, 95 och 75 kvm. Om detta är tänkt som en utbyggnad av hotellverksamheten eller för privat boende framgår ej.

Berörda grannar har genom annons i lokalpressen beretts tillfälle att yttra sig. Det är 17 stycken fastigheter på Furilden vars ägare är mantalsskrivna på fastlandet och inte läser Gotlands tidningar. Det finns fem fastigheter vars ägare är skrivna på Gotland. Detta innebär att majoriteten inte fått chansen att yttra sig. Furildens samfällighet har fått möjlighet att yttra sig men då styrelsen med Johan Hellström som ledamot beslutade, tvärs emot bygglagen, att detta inte skulle delges medlemmarna i föreningen så har ingen utanför styrelsen fått vetskap om detta!


2. Gällande planförhållande har inte beaktats:
• Det gotländska kulturarvet skall bevaras och all utveckling skall präglas av hänsyn till natur- och kulturarvet. Synpunkter från bland andra Landsantikvarien saknas. Statsarkitektkontorets bedömningen är att lokaliseringen är olämplig men byggnadsnämnden tar ingen hänsyn till detta och redovisar överhuvudtaget inte varför!
• Enligt Miljöbalken "får utmed Gotlands kust fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse." och att "det rörliga friluftslivets intressen skall prioriteras framför exploateringsintressen i hela kustbygden".
• Marken är redovisad som område av riksintresse.

Om man tittar på situationsplanen kan man se höjdkurvorna för området. Den beslutade placeringen av husen skapar en barriär av "privat" mark från fabriken och fram till änden på den bergklint som sträcker sig genom hela Furildens by. Därmed stängs helt och hållet tillgängligheten till att, utan att störa, kunna komma ut på öns södra del via den västra sidan. Då det inte är redovisat hur stora områden som kommer att bli "tomtområden" kommer det att kännas olustigt att närma sig dessa hus då man inte vet när man kränker de boende.


3. Ärendet behandlas separat utan tanke på helheten i förändringen som skett på Furilden de senaste åren och utan tanke på framtida exploateringar. Vid behandling av ett ärende måste man titta på helheten och vad man har gjort på Furilden är ett typexempel på en "smygande" förändring som till slut helt förändrar de förutsättningar som från början gällde för Furilden. Detta har skett genom en allt igenom lagvidrig hantering från Gotlands kommun. Via olika etapper med bjudluncher har följande hänt:

Först startades en omfattande renovering av den gamla fabriken med en utökad trafik. När reparationerna vara klara följde en period av utökad verksamhet inom fotobranschen. Därefter blev det helt plötsligt en annan ihriktning, hotellrörelse. Sedan en utbyggnad av hotellet utan att samråd hölls med inblandade parter. Sedan blev det plötsligt bageri. Sedan blev det plötsligt café Sedan har det varit en förhandsansökan om bygglov på två hus. Sedan har det tydligen beviljats bygglov för ett av dessa hus utan kungörelse till berörda. Sedan kommer detta bygglov på ytterligare tre hus.

De sammantagna åtgärderna; fotostudio, hotell, utbyggnad hotell, bageri, café, ytterligare ett hus, ytterligare tre hus och i framtiden "eremitstugor" tillsammans utgör en sådan avsevärd olägenhet som avses i lagtexten.


När jag bestämde mig för att satsa en halv miljon kronor och hela mitt och mina barns framtida fritidsliv på ett hus på Furilden kollade jag upp vad som gällde. Det som gjorde att jag bestämde mig var följande saker:

1. Den unika möjligheten till ett aktivt fritidsliv med sol och bad och en unik tillgänglighet till de olika delarna av ön. Fabriksområdet med den intilliggande strandremsan med högarna som var klassade som ett "kulturarv" erbjöd en fantastisk naturupplevelse och en kulturell historia som var upplyftande för både kropp och själ.

2. De rådande planförhållanden som sa att Furilden förutom att vara klassad som riksintresse också utpekats som ett gotländsk kulturarv som skulle bevaras och all utveckling skulle präglas av hänsyn till natur- och kulturarv.

3. Enligt Miljöbalken fick fritidsbebyggelse utmed Gotlands kust komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse.

4. De tidigare avslaget av den exploatering som förre ägaren försökte göra men som ledde till att det bara fick byggas nya hus i den direkta anslutningen till byn.


Enligt information från Lantmätaren är orsaken till att det finns en gällande plan att alla ska veta vilka försättningar som gäller när man fattar sådana viktiga ekonomiska och praktiska besluts om att investera i ett fritidsboende och man skall vara någorlunda säker på att detta kommer att gälla. Det som har hänt på Furilden strider helt emot detta.

Förutom det som redan nämnts kan tilläggas att det har styckats ut en jordbruksfastighet som inte uppfyller de krav som ställs för att den skall klassas som jordbruksfastighet (Furilden 1:2). På denna fastighet har det dessutom getts tillstånd till att uppföra en brygga och från gällande reglemente har getts undantag trots att även detta gör en avsevärd inverkan på det fria friluftslivet på Furilden har ingen berörd informerats eller fått yttra sig.


Enligt Allemansrätten finns det inget bestämt avstånd från bebyggelse som man får gå utan det är störningsgraden som avgör. Tälta får man göra "på avsevärt avstånd". Detta betyder att den nu planerade bebyggelsen avsevärt begränsar allmänhetens intresse och möjligheten till ett rikt friluftsliv. Den sammanlagda ytan som dessa fyra hus upptar tillsammans med Hotellområdet motsvarar en "Fritidsby" med ett 30-tal hus.

Husen bildar på ett effektivt sätt en barriär som stänger uppfarten från stranden och mot resten av ön. Den som trots olusten att störa ändå skulle vilja gå, cykla, tälta, bada eller vistas här riskerar att bli straffad för hemfridsbrott.


I SVT:s program "Bästa formen" fick jag veta att nästa etapp i planen på att göra ön helt fri från besökare är att Johan Hellström kommit på den genialiska iden att bygga och placera ut 12 st "eremitstugor" på ön.

För att dessa hus ska uppfylla kravet på vad det innebär att vara eremit måste följaktligen störningar från allmänheten minskas. Då blir troligen stora delar av ön avstängd för att Johan Hellström ska kunna uppfylla den utlovade ensamheten. Men tar man det stegvis så märks det inte tills den dag gotlänningarna, vi och turisterna upptäcker att Furilden endast är tillgänglig för Johan Hellströms "hotellgäster".


Mina investeringar i ett aktivt fritidsliv har avsevärt förlorat i värde genom dessa byggplaner då den lugna fridfulla ön med en underbar badstrand och sköna morgonpromenader avsevärt har påverkats.

Enligt uttalanden från byggherren skall de nya husen inte få likna nåt "Taikon-läger" så som de i Furildens by, här skall det vara en annan klass på boendet. Risken är uppenbar att den sociala klyftan på Furilden återspeglas i de två olika "grupperna av bebyggelse", societeten vid fabriken avskild från folket i byn. Denna klyfta kommer i och med Kommunens och Byggnadsnämndens agerande att ytterligare vidgas.


Byggnadsnämndens uppgift är att väga enskildas behov mot allmänhetens behov och är satta att som representant för det allmänna bevaka deras intressen. I Furildens fall har man bara sett till Johan Hellströms och hans privata intressen och inte alls gjort något för att säkerställa Furildens unika möjligheter till ett för allmänheten rikt friluftsliv. Och detta trots att Furilden är klassad som ett område av riksintresse.

Därför hemställer jag åt Länsstyrelsen på Gotland av avstyrka bygglov och att ålägga Byggnadsnämnden att utöva sitt åtagande på ett för Sverige, Gotland och allmänheten godtagbart sätt.


Not från Gotlandska.se: Texten är förkortad. I sin helhet är överklagan 5 A4-sidor. Den person som överklagar beslutet står för innehållet och åsikterna i överklagan, ej tidningen.