Katarina Rosenkrantz och dottern Mette Hardenberg

Katarina Rosenkrantz och dottern Mette Hardenberg (d. 1549)

1544 blev Eiler Hardenberg den danske kungens länsherre på Visborgs slott. Både han och hans hustru Katarina Rosenkrantz kom från högt uppsatta danska adelssläkter. Eiler Hardenbergs gärningar är väldokumenterade, men vi vet ytterst lite om Katarina Rosenkrantz och dottern Mette – den vanliga situationen när äldre tiders kvinnor ska lyftas fram.

Gotlänningarna hade haft anledning att framföra klagomål till den danske kungen över flera av paret Hardenberg-Rosenkrantz´s föregångare på Visborgs slott. Det gällde bland mycket annat slottsherrarnas godtyckliga sätt att driva in skatter till kungen. Klagomålen gällde också avkastningen av kyrkojordarna. De hade tidigare tillhört stadens nu övergivna kyrkor och kloster och var avsedda att användas av hospitalet för att lindra nöden hos de sämst ställda. Avkastningen hade istället annekterats av slottsfolket. De stackars sjuka fick gå runt i staden och på landsbygden och tigga ihop till sitt uppehälle. Gotland var vid denna tid mycket fattigt och från slottsherrarna hade inget förbarmande för dessa grupper funnits.  

I och med tillsättningen av Eiler Hardenberg, som var en man med större välvilja och förståelse för gotlänningarnas tunga skattesituation än sin företrädare, blev situationen för en tid drägligare. Både han och hans hustru försökte lindra nöden på ön. De bidrog också till utvecklingen och upprustningen av Visby.

Både länsherren och Katarina Rosenkrantz var varmt troende lutheraner och dottern Mette skrev flera psalmer. Länsherren var dessutom mycket intresserad av öns historia och gamla rättsväsen.

År 1549 drog en pestvåg fram över Gotland, och bland dem som insjuknade fanns Eiler Hardenbergs hustru och dotter. Båda dog och fick sina gravar under en gemensam sten i Mariakyrkan, där den av sorg tyngde maken och fadern lät sätta upp en minnestavla i form av en utsökt porträttmålning med sina kära, avbildade i dräkter och huvudbonader i renässansens stil.

Paret Hardenberg/Rosenkrantz blev alltså mycket uppskattade bland gotlänningarna och man talade väl om dem både under och efter deras tid på Gotland. Men de blev dessvärre en parentes i historien om de danska slottsherrarna. År 1551 efterträddes Eiler Hardenberg av Otte Rud, en av de mest egoistiska och hänsynslösa länsherrar som suttit på Visborgs slott.

Text: Gun Westholm